Mitt liv med panikångest

Att leva med panikångest är inte så lätt alltid.
vissa dagar kan man klara lite mer o vissa dagar e det mer eller mindre kaos.
Något som många inte förstår är att när folk med panikångest har bra
dagar (som inte alltid e så många tyvärr) så passa vi på att göra så mycke
vi kan för vi vet tyvärr att det inte alltid vara så länge.
och man vill ej missa chansen.
dock resulterar detta ofta i att man gör för mycke som i sin tur resulterar
i att man stressar upp sig som blir slutresultat--ikke bra mående.
man vet ofta detta men ändå gör man om det.
för det betyder så oerhört mycke att kunna få känna sig som
vanligt 'normal' så man ser till att nyttja det tillfället.
man kan få höra saker så som
* ja men du klara ju att baka en tårta
* ja men du klara ju att åka o handla på ikea
* ja men du klara ju att göra ditt o datt
ja det gjorde jag JUST då.
men de e få stunder o de få stunderna tar vi till vara på.
men att planera något är ett STORT 'går-ikke-så-bra'
man får panikångest av att veta, av att veta att det snart e dax, 
man för förväntans ångest.
Många säger:
*ja men tänk inte på det
ja du det e lika lätt som att säga:
-du får inte nysa
det liksom bara kommer.
Många frågar sig ibland.
-jaha men hur klarar du av att vara mamma o 
ta hand om dina barn?
jo det ska jag berätta.
mina söner är mina ljus i livet, med dom är jag alltid lycklig.
kärleken till dom tar aldrig slut o den finns där
instenktivt.
att bara titta på dom värmer mitt hjärta.
för mig är det så naturligt o vardagligt att älska dom
o va mån om dom.
det är en kärlek som är oändlig.
MEN precis som alla andra vanliga föräldrar har dåliga dagar med
migrän, influensa osv så har jag med dåliga dagar.
 
Vi är väldigt öppna i denna familjen.
det har jag alltid varit till mina barn. har alltid pratat med dom
om allt mellan himmel o jord.
pratar med dom om att alla människor är olika. mår olika.
ser olika ut osv.
men alla får vara som dom är o det  är inget fel med det.
 
mina söner VET om min panikångest.
det är inget jag tänker undhålla dom.
min 15 åriga son förstår ju mer vad det är än min 10 åring.
men det har med åldern o göra tror jag.
(mitt gudbarn pixie)
 
jag är en omtänksam person o har ett gott hjärta o är
väldigt mån om andra.
tyvärr ibland för mån om andra o glömmer bort mig själv,.
men jobbar på det.
 
att ha panikångest är ett städnigt jobbade med sig själv
o sitt mående.
men det innebär inte att man glömmer bort människor
runt om kring.
ens nära o kära betyder väldigt mycke o man lägger ner sin
själ för deras välmående.
tex mina söner dom e det viktigaste för mig
 
men jag har även fått äran att vara gudmor till 3 små
underbara flickor i åldrarna 9, 4, 2 år
deras mammor (de har olika mammor alla 3)
vet om min panikångest men de bad mig
ändå vara gudmor.
ibland orkar jag umgås med vänner, ibland inte.
men ja det e sån jag är.
jag är väldigt hemmakär.
 
prio nr 1 i mitt liv är mina söner.
det är där jag lägger min energi
 
Slutkläm
* man är ingen sämre mamma för man har panikångest
* man orkar roliga saker ibland o ibland inte
* går inte direkt att planera saker i förväg
* vissa dagar e bra o då passar vi på men det innebär inte
att allt e guld o gröna skogar imorgon
 
ATT HA PANIKÅNGEST GÖR DIG INTE TILL EN SÄMRE MÄNNISKA
 
 
 
 
 
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback