Hoppa i mina skor

2014-01-06 03:53:56 panikångest/ptsd

Ibland blir jag både ledsen o förbannad på hur folk beteer sig, hur de uttrycker sig i snackar utan att igentligen ha en anning om hur det igentligen är för MIG.

-skaffa ett jobb

-det e ju tramsigt att du inte vågar åka tåg

-du e lat

-du är bekväm

Jag säger bara: hoppa i mina skor i gå o dom ett tag.

Jag lovar er ni hade inte velat gå i dom mer än MAX 5 min.

Att leva med panikångest är INTE kul,

Det är ett ständigt kämpande, många tårar, känslor av att ej duga, inte vara nog bra, osv

Att få nedlåtande skit från andra gör verkligen inte saken bättre.

Det e nock med all den press jag sätter på mig själv o liknande.

Jag har innan i mitt liv åkt kors o tvärs överallt typ med buss, tåg o flyg.

Så bara min otroliga skräck för att åka tåg e inte kul då jag innan inte hade provlem med det.

Jag vet att det inte är farligt att åka tåg men jag e inte direkt sugen på det extrema illamåendet som kan komma vid ett panikångest framträdande.

Jag har jobbat massa i mitt liv innan.

Mer än många andra faktiskt.

Jag tom en period både jobba o plugga upp mina betyg på komvux samtidigt som jag va gravid. De ni.

Så ni kan ju förstå att det inte e vidare kul för mig ang detta med att inte ha jobb.

Jag har en rädsla för att få panikångest på jobbet, att inte vara bra nog där. Jag e en sån person som vill kunna leverera fullt ut o har alltid tagit mina jobb innan på stort allvar.

Rädslan att inte duga, att inte vara bra nog, göra folk besvikna. Ja det e grunden.

Att få höra massa saker ang att jag e bekväm, lat, din make får typ betala allt.

Ja det hjälper mig verkligen inte.

VARFÖR ska de igentligen säga så?

Inte deras liv..

Tycker de kan hoppa i mina skor. Kan lova att de ta mig fan ALDRIG igen skulle säga ett enda nedlåtande ord till mig igen

So jump in, into my shoes

3 Kommentarer

Oj vad det där kändes igen =(.
Har själv fått höra just dom där orden och det sårar något så oerhört mycket. Nu pluggar jag via Lernia och är snart klar, jag trivs inte direkt på den delen att jag tycker det är jäkligt påfrestande psykiskt just nu men det får gå. Har som du haft ett levande helvete och jag förstår dig, det är fan inte lätt och ta sig igenom saker och ting, och sen att folk slänger ur sig en massa skit gör inte saken mycket bättre. Dom borde ta på sig dina/mina skor och gå i våra spår..

Känner igen det där. Får också panikångest ibland, nu har jag visserligen lärt mig hantera de flesta attacken, men extremt jobbigt för det.

Det är många som inte vet hur mitt liv ser ut egentligen. Bakom skärmen sitter en människa med så mycket mer historia än någon kan veta om.

Vad jag vill säga är att jag förstår dig. Det är fan inte lätt att leva i dagens samhälle och alla dessa diagnoser som försvårar det "normala" livet.

Skit i negativa kommentarer, det som säger sånt vet inte en skit om ditt liv ;} och du ska absolut inte behöva förklara dig varför du inte kan göra vissa saker. För du är ju trots allt en mänsklig människa :*

Om det är något jag har lärt mig så är det att inte döma människor för fort! Om någon som kanske läser min blogg skulle träffa mig på t.ex en loppis skulle de nog inte förstå varför jag är sjukskriven, jag går ju liksom på loppis. Det dom ser är en sminkad och tillfixad Jennilie som troligtvis är glad, jag går inte konstigt och ser inte sjuk ut. Men det är det enda dom ser och kan utgå från. Det dom inte ser är att det tar väldigt lång tid för mig att sminka mig för att jag måste ta vilopauser titt som tätt, ryggen orkar inte med att jag står framför spegeln någon längre stund. Dom ser inte att jag på vägen till loppisen troligtvis måste ta extra morfin (utöver de mediciner jag tar var sjätte timme) för att klara av att gå på loppisen. Dom ser inte att jag i bilen alltid måste ligga ner när vi ska åka liite längre sträckor. Dom ser inte att jag mest troligt har en korsett på mig för att försöka minska smärtorna. Dom ser inte att jag någon eller flera gången under loppisens gång måste vrida och vända på mig och vila. Dom ser inte att jag resten av dagen har ondare i ryggen efter att ha gått på loppis. Dom ser inte att jag sover sämre på natten pga att jag har ondare i ryggen. Och de ser inte att jag ibland blir sämre i ryggen i någon till några dagar efter loppisen.

Det är så lätt att döma någon, men innan man gör det ska man försöka få reda på så mycket fakta som möjligt. Så jag förstår vad du menar med ditt inlägg! Det är sååå lätt att de som inte känner oss och vet hur vår vardag ser ut dömer oss! Såvida de inte vet hela ens historia så har de banne mig ingen rätt att döma oss!! De finns de som dömer dig och de som dömer mig. Precis som du skriver så tror de ungefär att man inte vill jobba, att man är lat och bara bryr sig om sig själv. De utgåt från att de ser en eller kanske läser att man gjort något. "Gå på loppis kan du, men inte jobba"?!! Då vet dom inte vad dom snackar om!! Som jag skrev ovan så ligger det oftast mycket "arbete" både före, under tiden och efter man gör något. Tänk om dom kunde tänka liite längre!!

Orkar inte läsa igenom vad jag skrivit så det är kanske lite rörigt. Ville iaf bara säga att jag förstår dig och dömer dig inte!